Om EU och hästskit

Artikeln ”Eu måste ta fram en ny tillväxtmodell” i Hbl http://hbl.fi/opinion/lasares-brev/2013-02-26/385481/eu-maste-ta-fram-en-ny-tillvaxtmodell kan jämföras med den diskussion ledarna i början av 1900-talet förde där de allvarligt diskuterade den katastrofala situationen i världens storstäder som enligt prognoserna skulle komma att översvämmas av hästskit …

År 1894 uppskattade tidningen Times of London att år 1950 varje gata i staden skulle vara begravd under ett tre meters lager av hästskit. En planerare i New York konstaterade på 1890-talet att hästskiten år 1930 skulle nå fönstrena på tredje våningen på Manhattan.

Vi vet alla hur det gick …

I början av artikeln läser vi: ”Världens befolkning ökar, men våra resurser är konstanta.”

Vad menar man? Vilka är de konstanta resurserna? Det är klart att det jordklot vi lever på är begränsat, men detta betyder inte att det skulle vara något problem med att förse en betydligt större befolkning med att den behöver. Inga nödvändiga resurser är på upphällningen på ett sådant sätt att det skapar problem. Man förväntar sig (FN) att världens befolkning kommer att öka med ytterligare maximalt ca. 30% innan jordens befolkning igen börjar sjunka. Vilka är de resurser mänskligheten kräver som inte skulle tåla ett 30% större uttag under en begränsad tid. Påstået ovan är grovt falskt!

Vi läser vidare:

”År 2050 behöver nio miljarder människor tre gånger så mycket resurser 140 miljarder ton per år” (merparten vatten, min kommentar) med implikationen att det är självklart att dessa ofantliga resurser inte kan finnas tillgängliga.

Vilka är de kritiska resurser som man ”vet” att inte kommer att räcka till och kan dessa resurser ersättas av något annat eller kan naturprodukter syntetiseras? Mängden kan verka ofantligt stor och avsikten med att slå fram stora tal på detta sätt är att människor skall bli skrämda och snällt följa ledarnas order.  Resursen man hänvisar till väger lika mycket som en kub fylld med vatten med drygt två kilometers sida. Vi kunde alltså placera hela världens årsresurs i Helsingfors absoluta centrum. Mängden man hänvisar till är ca. 20 ton per person och år och största delen är vatten. Vattenmängden kommer man till genom att inkludera allt regn som måste falla på åkrarna, dricksvatten, tvättvatten etc. Man får lite perspektiv på saken då man noterar att vattenförbrukningen i västvärlden ligger mellan 50 och 90 ton vatten per kapita, till detta skall läggas andra resurser som behövs. Inte ens den västerländska vattenanvändningen är något problem. Däremot kan det krävas tekniska speciallösningar lokalt för att man skall få fram det vatten som behövs se https://larsil2009.wordpress.com/category/resurser/.

Man har under senare år globalt från politikerhåll fört fram en hotande vattenbrist som ett ofantligt problem. I praktiken kan det jordklot vi lever på inte få någon brist på vatten eftersom 70 % av planetens yta är täckt av hav och vattnet är till 96,5% rent och tekniken för att avlägsna saltet finns om energin är billig. Våra EU-beslutsfattare försöker dessvärre skapa en situation där energitillgången är begränsad och dyr med motiveringen att detta ger klimatfördelar. En direkt fråga till Olli Rehn: Vilka är de bevisade klimatfördelarna då temperaturen inte har stigit på 15 … 16 år och de klimatmodeller beslutsfattarna måttbeställt och betalt har visats vara falska?

Kommentar: Olli Rehn har inte svarat på denna direkta fråga.

Resurseffektivitet är en god sak i sig men den uppnås inte av ledare som via detaljerade regler som t.o.m. sträcker sig in i folks sovrum (glödlampsförbudet) försöker förändra världen utgående från den teknik de känner till. Framsteg görs via hundratusentals innovatörer runt om i hela Europa inte av en handfull gråhåriga män och kvinnor som via lagar prackar på oss gårdagens teknik … som de tror är toppteknik.

Broken promises: The rusting wind turbines of Hawaii

Fig. 1  Bilden visar en övergiven vinkraftspark på Havai som inte har producerat elektricitet på tio år.

Den metod vårt västerländska samhälle tidigare har haft för att hantera resursproblem har varit att låta resursbristen bli synlig i form av stigande priser som i sin tur leder till kostnadseffektiva nya innovationer. Vilket är problemet med att låta de verkliga resurskostnaderna också i framtiden styra utvecklingen?

EU beslutsfattare! Försök stöda verkliga innovationer som på riktigt kan hålla Europa flytande. Ni har presenterat er som extrema visionslösa ”ludditer” (teknikfientliga bakåtsträvare). Jag hoppas av min själ att jag har missförstått er artikel i Hbl.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: