Archive for the ‘Natur och biologi’ Category

Ledbesvär, tabletter & c-vitamin

22/04/2017

Jag stötte på en reklam på Facebook som marknadsförde fantastiska magiska tabletter mot ledbesvär. Den magiska ingrediensen i tabletterna (Finitron) angavs vara kollagen d.v.s. den bindvävnad (lim) som håller ihop hela vår kropp. Jag kommenterade artikeln/reklamen på finska och postade kommentaren som en separat artikel på Facebook eftersom jag antar att kommentaren inte blir långlivad.

Problemet, orsaken till min kommentar, är att naturen och kemin inte fungerar så att pillren kan fungera. Kollagen vi får i oss med maten kan inte användas av kroppen direkt för att byta ut dåligt kollagen utan kollagenet bryts först ner i sina grundkomponenter varefter det byggs upp igen … om det finns förutsättningar för detta.

För personer som har jobbat med glasfiberarmerad plast eller epoxy kan man jämföra situationen med att ingen person vid sina sinnens fulla bruk laminerar glasfiber så att man mal ner gammalt laminat i det material man jobbar med. Problemet är att plastmaterialet (limmet) polymeriserar då det stelnar d.v.s. långa kolvätekedjor svetsas ihop till varandra … det finns inga punkter på det gamla materialet till vilket limämnet kan koppla sina fibrer. Att lägga till malt gammalt glasfiber motsvarar att man lägger till sand i laminatet … något man bildlikt, sannolikt, inte vill göra i en rörlig led.

Kollagen produceras ur proteinfibrer som svetsas ihop i knippen om tre fibrer som är vridna runt varandra till en spiral. Vart tredje varv kommer de ingående kemiska komponenterna att ligga i sådant läge till varandra att de kemiskt kan svetsas ihop. Varje fibersvets kräver en c-vitaminmolekyl som förstörs vid processen. Om det finns för lite c-vitamin i omgivningen så kommer endast en del av svetspunkterna att svetsas vilket leder till undermåligt och svagt kollagen.

Fig. 1  Syntetisering av kollagen.

Hur mycket kollagen bildas det i kroppen per dag? Man vet att kroppen består av 25-35% kollagen. Man har också uppskattat att kroppens alla vävnader byts ut på ungefär sju år (detta kan vara i överkant för kollagenet men vi accepterar detta). Ur ovanstående antaganden kan vi lätt räkna ut att en person som väger 80 kg kommer att producera ungefär:

Mängd_per_dag = 0.3*80/(7*365) = 0.009 kg = 9g

Kroppen producerar alltså i medeltal ungefär 9g kollagen per dag.

Om det bildas högklassigt kollagen så kommer de flesta av de möjliga svetspunkterna att vara svetsade vilket betyder att ungefär 5-10g c-vitamin kommer att behövas för produktionen per dag.

Dagens rekommendationer (0,1g/dag) betyder att någonting mellan var femtionde eller var hundrade svetspunkt i ett fiberknippe är svetsad. Vi får alltså inte ett tätt hårt flätat rep/matta utan ett bomullsliknande fluffigt garn. Då kollagen av dålig kvalitet bildas i tex. en blodådervägg så får vi, speciellt på platser där tryck och rörelse är stora tex. nära hjärtat, en vägg som läcker. Eftersom det inte finns tillräckligt c-vitamin i kroppen så att kroppen skulle kunna byta ut det dåliga kollagenet mot högklassigt sådant så måste kroppen ta till reservsystem för att reparera läckorna. De fluffiga dåligt svetsade kollagenfibrerna har kemiska kontaktpunkter, till följd av den dåliga svetsningen då kollagenet bildades, i vilka kolesterol fäster. Kroppen använder vax (kolesterol) till att göra provisoriska reparationer … då c-vitamin i framtiden finns tillgängligt i tillräckliga mängder så kan nytt högklassigt kollagen bildas i stället för det läckande kollagenet varefter vaxet/kolesterolet kan putsas bort. Problemet är dock att människor idag ofta lider av kronisk c-vitaminbrist. Detta leder till att provisorisk lapp läggs på provisorisk lapp vilket leder till att blodådern pluggas igen med tex. en hjärtattack som följd.

Dåligt kollagen leder också till att skelettet blir skört (osteoporos), ledytorna av kollagen som borde förnyas kontinuerligt förnyas inte korrekt utan det börjar uppstå slitageskador. Kvaliteten på kollagenet i dynorna mellan ryggradens kotor blir dåligt vilket gör att dynorna inte håller normala påfrestningar vilket kan leda till brock som kan vara mycket smärtsamt då någon nerv kommer i kläm.

Den viktigaste förutsättningen för friska leder är att kroppen kontinuerligt har tillgång till tillräckligt c-vitamin.  En startpunkt är 2-5g/dag och vid behov kan dosen höjas (nobelpristagaren i kemi Linus Pauling tog 18g/dag). C-vitamin är mycket billigt då det köps i form av askorbinsyra (20E/kg).

Observera att om man antar att en vettig c-vitamindos är 5g/dag (en gorilla som lever i det fria uppskattas äta ca. 5g c-itamin/dag) så motsvarar detta ungefär 60-70 appelsiner per dag vilket inte är vettigt … och knappast hälsosamt att äta. Personligen uppfattar jag att man för att få tillräckligt med c-vitamin måste äta ren c-vitamin utöver det c-vitamin man får genom maten.

Nedan finns en länk till Linus Pauling protokollet. Nobelpristagaren Linus Pauling uppfann ett sätt att snabbt och billigt bota igenpluggade blodådror i hjärtat. Metoden går ut på att garantera en tillräckligt hög c-vitaminkoncentration i blodet kombinerat med 2-5g Lysin/dag. C-vitaminet ger kroppen möjlighet att reparera läckande blodkärl genom att bilda nytt högklassigt kollagen som inte läcker. C-vitaminet kombineras med Lysin som binds till samma kemiska punkter som kolesterolet. Lysinet hjälper alltså att lösa upp placken och samtidigt förhindrar det placken från att fästa på någon annan plats. Det upplösta kolesterolet förbränns i levern.

Observera att man inte på tjugo år har gjort ordentliga experiment som skulle verifiera eller förkasta Linus Paulings uppfinning. Det finns ett antal rapporter som påstår att systemet inte fungerar men man har där använt doser som är absurt låga. Min egna dagliga dos ligger på ungefär 100 ggr den rekommenderade amerikanska RDA. En dos på några gånger RDA (t.ex. 500 mg/dag) är en så låg dos att man inte får synliga resultat. Problemet blir värre av att en engångsdos c-vitamin snabbt försvinner med urinen och alltså hålls i kroppen några timmar. Utöver att dosen bör vara tillsräckligt stor så bör den också vara uppdelad på flera doser för att garantera att c-vitaminnivån i blodet hålls tillräckligt hör kontinuerligt.

För en fysiker, alltså jag, är världens största kemists uppfinning något jag uppfattar jag förstår och således något mycket vettigt 😉 . Varje läsare måste själv bilda sig en uppfattning om metoden och sedan avgöra om han/hon köper argumenten. Själv har jag under lång tid ätit 5-10g c-vitamin per dag och jag tycker att jag mår bra av det. Min dos ligger på ungefär 100X den amerikanska rekommendationen men på kanske 50% av vad Pauling åt själv.

Vilka effekter verkar c-vitaminet vid denna dos ha. Jag har haft problem med knälederna efter cyklande i ungdomen. Dessa problem har försvunnit. En vän fick diagnosen slitage i knäna och läkaren konstaterade att nästa skede är operation. Stora doser c-vitamin tog bort smärtorna. Jag var mycket försiktig med ryggen innan jag började med maxidoser c-vitamin eftersom jag regelbundet hade ont i ryggen, dock utan att på något sätt ha varit invalidiserad, mina ryggproblem försvann.

Om någon vill experimentera så hittar man, åtminstone i Finland, askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin på hyllan i en vanlig matbutik (påse om 30g bland kryddorna). Vill man köpa c-vitamin ännu billigare så kan det beställas från flera olika källor på nätet. Priset är ungefär 20E/kg och ett kg räcker några månader. Jag har inga ekonomiska kopplingar/intressen i handel med c-vitamin. Om någon vill ha länkar till c-vitaminförsäljare så kan man kontakta mig.

En intressant fråga är varför den amerikanska rekommenderade (RDA) dosen är så låg. Garanterar ett kroniskt c-vitaminunderskott på gränsen till skörbjugg en outsinlig ström patienter … eller är det fråga om förutfattade meningar hos en hjärntvättad läkarkår? Det är kanske skäl att minnas att det tog flera århundraden från det att man lärde sig behandla skörbjugg tills läkarkåren accepterade botemedlet. Läkare idag verkar också tro att skörbjugg inte existerar i vårt samhälle. Verkligheten är dock att skörbjug inte är speciellt ovanlig bland t.ex. långliggare (åldringar) på sjukhem. En intressant fråga är också vilka effekter en långvarig brist på gränsen till akut skörbjugg kan tänkas ha?

Min gissning, baserad på skörbjuggssymtomen från gamla tider är:

  • Depression
  • Blödande tandkött
  • Tandlossning
  • Oförklarliga blånader
  • Ledproblem

Linus Paulings uppfinning kombinerat med erfarenheter av vad som händer med stora apor och gorillor i fångenskap:

  • Hjärtsjukdomar där hjärtats blodådror pluggas igen
  • Hjärtattacker

Skulle man kunna minska på mängden depressioner och självmordsfrekvensen genom att höja på rekommentationerna för dagligt c-vitaminintag till några gram per dag?

Linus Pauling Heart Therapy
paulingtherapy.com

Om fetma och kost

07/03/2016

Det här är ett sammandrag av en diskussion förd i Hufvudstadsbladet (Hbl i Finland). Diskussionen startades av Medicine- och kirurgie doktor Olof Palmgren som förde fram den klassiska synen på övervikt d.v.s. problemet är helt enkelt att en person med övervikt äter alltför mycket och följaktligen så ligger problemet i slutändan i en svag karaktär hos individen. Den överviktiga förmår inte förändra sitt beteendemönster så att vikten kan fås att gå ner permanent. Jag citerar, av upphovsrättsloga orsaker, endast en del  Olof Palmgrens ursprungliga inlägg nedan (betoningen nedan är min).

Vill man magra måste man äta och dricka mindre än vad kroppen behöver.
… Tyvärr finns det dock alltför många personer med kraftig övervikt som disponerar för diabetes, anstränger hjärta, benbyggnad och leder med mera. Motion är viktig för alla människor, men minskar inte på vikten. Träning bränner inte fettet.
Givetvis ökar träningen i viss mån kroppens energibehov, men ofta växer även aptiten. Musklerna växer och väger mera än fettet. Övervikten beror på många olika orsaker men har en gemensam faktor. Om man dricker mycket sprit och äter mera än vad kroppen behöver ökar man i vikt. Vill man magra måste man äta och dricka mindre än vad kroppen behöver.
Olof Palmgren

Konstaterandet verkar vid första ögonkastet vettigt sett ur en fysikers synvinkel … får man i sig mera energi än man gör sig av med så måste överskottet lagras någonstans i form av framför allt fett … men är situationen faktiskt så enkel?

På 150 år har sockerkonsumtionen ökat från under tio kg/person och år till över sextio kg/person och år. Notera att vi utöver denna mängd socker även äter stora mängder snabba kolhydrater t.ex. vitt mjöl som kroppen förvandlar till glukos (socker). Situationen är alltså värre än vad sockerkonsumtionen utvisar.

Sockerkonsumtion_1700-nutid

Resultatet av denna extrema sockerkonsumtion har blivit en epidemi av fettma i västvärlden. Vi borde då kanske fråga oss om antagandet att det endast är mängden mat som är roten till övervikten stämmer? Kan det vara så att just sockret och närbesläktade kolhydrater har en nyckelroll då vi blir feta?

Då vi äter socker kommer sockernivån i blodet att snabbt stiga vilket kroppen hanterar genom att producera insulin. Insulinet används för att mata in socker i kroppens celler där det används för att producera energi. Insulinet används också till att ge cellerna en signal att socker skall lagras som fett vilket samtidigt gör att kroppen inte använder de fettreserver som redan finns även om kroppen temporärt skulle behöva mera energi än normalt. Konstaterandet att motion inte minskar på vikten är alltså helt korrekt under förutsättning att det hela tiden finns tillräckligt socker lagrat i kroppen. Då sockernivån börjar sjunka en till två timar efter sockerintaget går det en signal till hjärnan att vi är hungriga igen vilket ofta åtgärdas med sockerbaserade snacks, läsk eller motsvarande och processen upprepas. Hunger är en så grundläggande känsla att väldigt få klarar av att motstå hunger vilket leder till för mycket mat och en galopperande övervikt.

sockerfluktuationer_dag

Källa: http://www.phlaunt.com/diabetes/43067769.php

Bilden ovan visar blodsockervariationerna i en normalindivid samt två exempelindivider. Individen Tom är i en situation där blodsockernivån aldrig går ner ens i närheten av normalnivån. En kontinuerligt hög sockernivå ger olika typer av diabetesskador. Om man artificiellt höjer insulinnivån utan att påverka dieten kommer man att skjuta upp diabetesskadorna men Toms vikt kommer att fortsätta att stiga till följd av högre insulinnivåer.

Den intressanta frågan blir då hur vi kan hantera hungern? Det visar sig att proteiner och fett skapar en mättnadskänsla mycket effektivare än t.ex. kolhydrater. Borde vi inte i såfall gå in för att modifiera vår kost så att vi på ett naturligt sätt blir mätta innan vi har vräkt i oss så mycket att vi blir feta? Den naturliga vägen att gå skulle om detta resonemang gäller vara att aktivt dra ner på socker och kolhydrater och byta ut en stor del av dessa mot t.ex bladgrönsaker, proteiner (både vegetariska och animaliska) och vettiga former av fett. Resultatet är samtidigt en minskad sockerbelastning vilket torde minska risken för typ 2 diabetes.

Kan det vara så att problemet inte i första hand är mängden mat vi äter utan det faktum att vi äter dumt? En enfaldigt sammanställd kost gör att vi äter ofta vilket gör att kroppen kontinuerligt lägger undan energi för de dåliga tider som aldrig kommer i vårt samhälle!

Kan vi jämföra situation för en sockerberoende person med en heroinist? Då heroinets effekt börjar klinga av är beroendet så stark att heroinisten använder nästan vilka metoder som helst för att komma över följande dos. Heroinisten har inte kontroll över suget efter nästa dos. Har vi samma situation gällande sockerberoende? Hungerkänslan, som dessutom är extremt enkel att åtgärda, genom äta sockerbaserad skräpmat t.ex. snacks, kan inte behärskas vilket leder till övervikt. Eftersom mycket stora mängder socker och kolhydrater används i industrimat för att ersätta fett och ge tillbaka den smak och den konsistens som försvann med det fett som borde ha funnits där, men som togs bort, så kommer insulinnivån hos de flesta att kontinuerligt ligga högt vilket leder till fetma. Situationen förvärras av att myndigheterna rekommenderar oss att äta ofta för att undvika svängningar i blodsockernivån.

Olof Palmgren avarade på min inlägg i Hbl 20.2 med nedanstående kommentar som är klippt från ”Pressreader” googla på ”Hbl olof palmgren måtta i allt”.

Olof_Palmgren_Måtta_i_allt.png

Olof Palmgren (Hbl 29.2) verkar avsiktligen missförstå vad jag konstaterade i mitt inlägg angående kost (Hbl 20.2). Han konstaterar att man genom att lämna bort socker och kolhydrater skulle skapa undernäring och en katastrof i världen. OP verkar inte vara medveten om att en kost helt utan socker och kolhydrater är helt möjlig. Ett exempel på detta är eskimåernas traditionella mat som bestod till 50% av fett, 30-35% av protein och resten kolhydrater i form av glykogen som finns i kött. Hjärtsjukdomar var mycket ovanliga trots den extrema fettkonsumtionen.

Mitt konstaterande gällande människans behov av socker och kolhydrater d.v.s. tillsats av socker och kolhydrater i kosten stämmer alltså. Konstaterandet betyder dock inte att det skulle vara önskvärt att gå in för en så extrem diet. Däremot är dagens extremt socker- och kolhydratrika kost knappast något vi borde uppfatta som normaldiet utan något som är lika extremt som eskimåernas diet men i riktning mot den andra ytterligheten.

Palmgren verkar också tro att en frisk kropp inte klarar av att hantera lågt blodsocker. Människan skulle inte ha överlevt som art om vi skulle bli matta och apatiska varje gång vi inte får mat (socker) vid korrekt klockslag. Kroppen har mångdubbla säkerhetssystem för att hantera svält. Om det inte finns tillräckligt glukos så kan levern ur fett börja producera fettsyror (ketoner) som hjärnan kan använda i stället för socker. Många läkare verkar dock idag ha indoktrinerats att tro att ketoner automatiskt betyder att kroppen har kommit i ett livsfarligt tillstånd ketoacidos som förekommer vid oskött typ 1 diabetes. En frisk människa kan utan problem gå över i ketonförbränning där kroppens fettförråd används genom att t.ex. fasta 1-2 dygn utan att detta ger några som helst obehagliga biverkningar. En typ 2 diabetiker bör dock dra ner på mängden insulin i takt med att blodsockerhalten sjunker eftersom resultatet annars kan bli insulinschock vilket är det Palmgren beskriver ovan (då man ger glukos direkt i ådern då blodsockerhalten har sjunkit för lågt hos en diabetiker). Den här diskussionen gäller i princip friska människor som dock kan ligga i riskzonen för metaboliskt syndrom och typ två diabetes. En normal frisk människa går inte in i insulinschock av en fasta på några dagar.

Problemet med en kost som till 60-70% består av kolhydrater och socker är att den lägger insulinet på en kontinuerligt hög nivå. Hög insulinnivå ger kroppen order att lagra fett eftersom en av insulinets uppgifter är att tvinga in energi i form av socker i cellerna. Svängningar i blodsockernivån tolkar kroppen som hunger vilket leder till kontinuerligt småätande och på sikt viktuppgång genom att kroppen hela tiden fyller på glukosförråden utan att använda de fettreserver som finns. Detta är orsaken till Palmgrens konstaterande att motionerande inte sänker vikten. Kroppen förbränner endast glukosförråden temporärt som snabbt fylls på igen utan att fett tas ur fettcellerna. Eftersom ett glukosöverskott hela tiden finns så kommer fettförråden att kontinuerligt växa.

Jag håller helt med Palmgren om att målet bör vara att äta mångsidigt. Frågan är dock om vi idag faktiskt äter mångsidigt då vi äter extrema mängder kolhydrater och socker? Vi kan i hela världen se en aldrig tidigare skådad epidemi av övervikt som på sikt leder till att kanske varannan västerlänning antas få typ 2 diabetes under sitt liv.

Dagens överviktsepidemi startade 1977 då man i USA gav kostrekommendationer där man på falska grunder demoniserade fett och via industrimat och ”lättprodukter” ersatte fettet med kolhydrater och ofta rent socker. Jämför detta med den diet man använder för att göda svin. Gödsvin ges skummjölk (lite fett men mycket mjölksocker), mängder av kolhydrater och … socker i olika former. Socker leder till att aptiten ökar, gäller detta månne för människor också?

Hur borde man äta för att bränna fett? Min uppfattning är att nyckelfrågan är att ge kroppen signaler att fettförråden måste tas i bruk. Denna signal ger vi genom att under en längre tid sänka blodsockernivån. För att kroppen skall hinna börja bränna fett måste avståndet mellan insulintopparna göras så stort som det är praktiskt möjligt samtidigt som insulinnivån generellt måste sänkas.

Mycket få människor klarar av att t.ex. äta ett socker- och kolhydratrikt mål på morgonen och därefter äta nästa gång vid 15-17-tiden. Orsaken är att morgonmålet ger en kraftig insulintopp som klingar av efter kanske två timmar. Efter två timmar är personen hungrig och tar sig en kopp kaffe med sött tilltugg eller ett glas läsk. Insulinnivån stiger nu till den höga normalnivån och personen känner sig tillfreds i två timmar då det är dags att gå och äta lunch. Vid två till halv tretiden är blodsockret igen lågt efter lunchen och det är tid att boosta blodsocker och insulin med ett mellanmål … det finns ingenstans en lucka där kroppen skulle börja bränna fett vilket betyder att inget fett försvinner.

Alternativet är något som ser ut som ett brittisk morgonmål med ägg, bacon smör och något grönt. En liten mängd kolhydrater är ok men huvuddelen av maten är fett och proteiner. Resultatet av den ökade fettmängden är att hjärnan får en signal ”Jag är mätt!”. Det är fullt möjligt att, då fettet långsamt förbränns i levern, arbeta fram till tre … fyratiden utan att vara hungrig. Det är inte någon nackdel för arbetsgivaren att två korta och en lång paus i arbetet elimineras … man frågar sig om det här vore något någon arbetsgivare skulle vara intresserad av att försöka sig på. Ett kraftigt morgonmål med hög fetthalt skulle serveras av firman och man skulle i stället eliminera söta drycker och en onödig lunch. Skulle detta eventuellt höja totalproduktiviteten? Speciellt intellektuellt arbete där långa perioder av intensiv koncentration behövs skulle antagligen påverkas positivt av eliminering av onödiga kafferaster och på dem följande 20 minuters omstarter för att komma ihåg vara man var före pausen.

Är inte en diet med håg fetthalt rena döden för hjärtat? En sökning på kranskärlssjukdomar visar att dödligheten i Finland är ca. 94/100000 medan den i Storbrittanien är 60/100000 d.v.s. britterna mår tydligen inte sämre av en fetare diet. Det finns en intressant vebbplats som ger dödligheten för en hel del olika sjukdomar. Det är självklart att skillnaden i dödlighet inte beror endast av skillnaden i morgonmål.

http://www.worldlifeexpectancy.com/cause-of-death/coronary-heart-disease/by-country/

För att det inte skall bli några missförstånd så förespråkar jag inte en helt kolhydrat- och sockerfri diet. Däremot uppfattar jag att vi antagligen skulle må bra av att kraftigt ändra på dieten i riktning mot en mera traditionell kost med betydligt mera naturligt fett och proteiner. Vi kan utan några som helst problem sänka sockerkonsumtionen till en sjättedel utan att vara extrema på något sätt eftersom människor levde med denna sockerkonsumtion innan mänskligheten kom in i epidemin av fett och sockersjuka. Det verkar rätt klart att en snabb lösning som åtminstone förbättrar dagens situation är att minska på sockret. Socker måste ersättas med lämpligt fett helt enkelt för att kroppen skall ges korrekta mättnadssignaler vilket förhindrar frossande och därigenom indirekt viktuppgång.

Notera:

Ytligt sett har Palmgren rätt i att mängden mat på slutändan avgör om vi blir feta eller inte. Min frågeställning är varför så många människor idag äter mera än vad de behöver? Man bör också komma ihåg att ämnesomsättningen hos samma individ kan variera inom rätt vida gränser. Om ämnesomsättningen sjunker men matintaget hålls konstant så ghår sannolikt vikten upp. Om å andra sidan matmängden minskar och kroppen sänker ämnesomsättningen så behöver inte vikten minska trots ett minskat matintag.

Ett intressant inlägg på engelska:

Lars Silén Fysiker

Experiment med C-vitamin, matsoda urinvägsinfektion och gikt

09/10/2015

Nobelpristagaren Linus Pauling (1901 – 1994) såg C-vitamin som ett extremt viktigt ämne vid behandling av flera olika sjukdomar. Pauling som var kemist, inte läkare, använde stora doser vitamin C från 4 – 18g per dag för att behandla bl.a. hjärtsjukdomar (åderförkalkning). Paulings dos ligger på kanske 40 – 50 ggr den dagliga dosen rekommenderad av skolmedicinen (75 mg/dag).

220px-L_Pauling

Nobelpristagaren, kemisten, Linus Pauling. Pauling ansåg att stora doser C-vitamin var nyttigt mot diverse åkommor. Bilden är från Wikipedia.

Linus Paulings tankar var inte okontroversiella. Extremt stora doser C-vitamin kan ge problem i form av t.ex. njursten. Allmänt gäller dock att C-vitamin eftersom det är vattenlösligt kommer att spolas ut med urinen utan att ge symptom, mera om detta nedan.

Jag har under senare år två gånger råkat ut för urinvägsinfektion som sköttes konventionellt med antibiotika. Då jag för en tid sedan började känna av symptom ville jag inte i onödan gå igenom en antibiotikakur igen och beslöt att försöka åtgärda problemet på ett alternativt sätt. Tanken var att avsiktligt sänka pH betydligt i urinen genom att ta relativt stora doser C-vitamin. Doser på ca. 2g under ett par dagars tid eliminerade symptomen och mätning av pH visade att urinens pH låg på ca. 5,6 d.v.s. relativt surt. Jag beslöt att fortsätta med de höga C-vitamindoserna en tid för att stabilisera det ursprungliga problemet och för att helt enkelt se vad som skulle hända.

För några dagar sedan blev det plötsligt kallt med temperaturer kring noll grader och jag började använda handskar för att inte frysa om händerna. Jag gillar att äta olika typer av österländsk mat samt också rätt mycket ägg och bacon. Igår gick jag ut med hunden och passade på att kolla en del saker på nätet under promenaden på mobiltelefonen. Jag hade telefonen i höger hand utan handske och hundens koppel i vänster hand med hanske. Resultatet blev:

Någon timme senare började jag ha tydligt ont i den andra leden på högra handens tumme. Smärtan var först obestämd och senare mot kvällen kändes det som om man med tummen i vissa lägen hade stuckit en stoppnål genom ifrågavarande led … inte alls trevligt.

Vad hade hänt? Min tolkning av situationen är att de stora doserna C-vitamin hade påverkat pH ute i vävnaderna så att det fanns en relativt hög koncentration fri urinsyra ute i vävnaderna. Då högra handen kyldes ner så kristalliserades urinsyra i det kalla området och det råkade sig så att den värst drabbade leden råkade vara tummens andra led från tumspetsen.

Min persdonliga diagnos utgående från kännedom om vad jag ätit, kyla och de stora C-vitamindoserna, inte verifierad av läkare, är att symptomen pekade på gikt d.v.s. utfällning av urinsyra som skapar vassa kristaller i leden. Lösningen borde då logiskt vara att minska på syraöverskottet och på detta sätt lösa upp kristallerna vilket bör eliminera problemet.

Jag stoppade C-vitaminintaget och drack ett glas vatten med en halv tesked matsoda. Efter ett par timmar försvann symptomen nästan helt. Ett andra glas på morgonen har eliminerat symptomen helt.

Konklusion

Stora doser C-vitamin kräver att man balanserar syran med lämplig kost. Dessutom kan eventuellt matsoda behövas för att balansera upp pH till en lämplig nivå. Notera att Pauling använde matsoda för att balansera stora C-vitamindoser, tanken är alltså inte min.

Risker

Det finns vissa indikationer på att rökare som intar stora doser C-vitamin kan ha en förhöjd risk för cancer. Min uppfattning är att alla faktorer som sänker kroppens pH kan vara riskabla på längre sikt. Jag tänker på nobelpristagaren i medicin Otto Warburg som konstaterade att man genom att försvåra cellers syreomsättning (andning) kan göra vilken cell som helst till en cancercell. Syreomsättningen är en funktion av blodets pH och detta är en orsak till att blodets ph hålls konstant inom snäva gränser. Om pH stiger för högt … eller sjunker för lågt så dör man! Det är naturligt att kroppen då har flera inbyggda säkerhetssystem för att kroppen skall överleva.

180px-Otto_Warburg

Otto Warburg nobelpristagare i medicin på 1930-talet. Påstod att vilken cell som helst kan göras till en cancercell genom att försvåra cellens syreomsättning. Bilden är från Wikipedia.

Då blodets pH sjunker alltför lågt så hanterar kroppen saken genom att göra sig av med koldioxid vilket höjer pH genom att koldioxid försvinner och det blir kvar alkalisk ”aska” av organiskt material som bryts ned. Om pH stiger för högt så utsöndrar kroppen alkaliska ämnen via njurarna. Då man läser vissa läkares kritik av pH-kontroll så verkar argumentet vara att eftersom blodets pH hålls justerat inom snäva gränser så kan inte pH vara något problem d.v.s. hela kroppen hålls inom samma snäva pH-gränser. Min uppfattning är att argumentet är extremt svagt. Lokalt kan pH ligga på helt andra nivåer än i blodet. Man behöver endast tänka på matsmätningen där extremt låga pH nivåer förekommer. Likaså kan man tänka på benstommen som i princip kan uppfattas som en alkalisk reserv.

Vad händer då pH lokalt blir alltför lågt eller alternativt då syresättningen av celler blir otillräcklig till följd av t.ex. hård fysisk aktivitet? En cell som får allför lite syre kan gå över till en nödmetabolism där socker, i stället för att tillsammans med syre brytas ned till vatten och koldioxid, förvandlas till mjölksyra men via en ineffektiv process som ger ut endast 1/16 and den energimängd man skulle ha fått med syre. Mjölksyran sänker pH ytterligare vilket inte är bra för cellens syresättning.

En cell som har kommit in i mjölksyremoden kan börja aktivera gamla gener från tiden då cellen var en encellig organism vilket leder till att den börjar dela sig okontrollerat … vilket kan ge cancer. Varje gång en cell går över i mjölksyremoden så utgör detta en risk och ju längre perioder celler använder sig av mjölksyremetabolism desto större är risken för regression (”mutation”) som kan synas som cancer. Det är i detta sammanhang intressant att se hur vanlig cancer är hos idrottare i uthållighetssporter såsom ishockeyspelare. Är orsaken helt enkelt den att dessa personer tvingar delar av kroppen att använda mjölksyremetabolism under relativt långa perioder vilket ökar risken för att något går snett. Risken ökar eventuellt till följd av att dessa idrottare konsumerar mycket sädesprodukter för att få snabb energi.

Spekulationer

Vad händer om man under lång tid t.ex. äter mat som tenderar att sänka blodets/kroppens pH? Eftersom blodets pH borde ligga någonstans mellan 7,35 och 7,45 för att andningen skall fungera så kommer kroppen:

  1. Att använda andningen och koldioxidomsättningen tillsammans med njurarna för att reglera blodets pH.
  2. Om (1) inte är tillräckligt och pH sjunker så måste det finnas nödlösningar där kroppen t.ex. börjar ta buffertämnen ur olika organ för att blodets pH skall kunna hållas på en tillräckligt hög nivå. På sikt kan stöld av buffertämnen leda till skador på olika organ men detta spelar ingen roll om döden annars skulle komma mycket snabbt.
  3. Organ från vilka alkaliska buffertämnen tas bör få lägre pH vilket leder till sämre syreomsättning. Resultatet bör vara att vissa celler eventuellt tvingas in i nödmod (mjölksyra) vilket ökar risken för cancer. Varifrån buffertämnen stjäls är antagligen delvis en fysiologisk slumt vilket förklarar varför cancer i såfall uppstår på olika håll i kroppen och inte varje gång i samma organ.

En naturlig åtgärd för att underlätta arbetet för kroppen vore då att modifiera kosten så att den producerar mera alkalisk aska vilket på sikt löser problemet. Alternativt kan t.ex. matsoda i vatten användas.

En god morgon!

02/09/2014

Solen gick nyss upp och den skiner tidvis … vad mer kan man begära 🙂 ?  Till mina dagligen återkommande morgonrutiner hör att vandra iväg kanske 200 meter till postlådan för att hämta morgontidningen. Vi läser Hufvudstadsbladet delvis till följd av brist på alternativ på den finlandssvenska minoritetens område …

Jag uppgraderade nyligen min Pentax K-10 systemkamera till en Pentax K-50 och för att snabbt lära mig kamerans finesser försöker jag ta den med överallt även om det gäller endast en kort tur till postlådan. Jag hade precis stängt grinden till vårt område då jag såg det här rådjuret. Tydligen ligger kameran rätt väl i handen eftersom jag hann ta en serie bilder. Innan jag gick iväg så hade jag tittat på teleobjektivet på bordet men jag tänkte att byte av objektiv för den här korta promenaden skulle vara onödigt … med tvåhundra millimeters (70 – 210) teleobjektiv hade jag antagligen fått ett rätt snyggt rådjursporträtt men det porträttet får tas en annan gång.  Rådjur finns det mycket av på Sommarö men det är alltid lika roligt att stöta på dem.

en_god_morgon

På väg att hämta morgontidningen, rådjur på Mankholmsvägen.

 

En av Greenpeace grundare Patrick Moore

04/03/2014

En av Greenpeace grundare Patrick Moore blev nyligen utfrågad inför senatens kommittee ”the Senate Environment and Public Works Committee”. Du hittar dokumentet gällande utfrågningen här.

Patrick Moores berättelse är följande:

År 1971, som en doktorand i ekologi, anslöt jag mig till en aktivistgrupp i en kyrkkällare i Vancouver i Kanada och seglade i en liten båt över Stilla Havet för att protestera mot amerikanska vätebombstest i Alaska. Vi blev Greenpeace.

Efter 15 år i topkommittén lämnade jag Greenpeace som hade svängt kraftigt mot den politiska vänstern och hade börjat driva en politik jag inte ur vetenskaplig synvinkel kunde acceptera. Klimatförändring var inte ett problem då jag lämnade Greenpeace men det är det idag.

Det finns inget vetenskapligt bevis för att mänskliga utsläpp av koldioxid (CO2) är den dominerande orsaken till den obetydliga uppvärmningen av jordens atmosfär under de senaste hundra åren. Om ett sådant bevis skulle existera så skulle det finnas nedskrivet och synligt för alla. Inget verkligt bevis, som man förstår det vetenskapligt, existerar.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) konstaterar: ”Det är extremt sannolikt att mänsklig inverkan har varit den dominerande orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av det 20-de århundradet. ”Extremt sannolikt” är inte en vetenskaplig term utan utan snarare en slutledning, som i en domstol. IPCC definierar ”extremt sannolikt” som som en sannolikhet på ”95 – 100%”. Men då man studerar detta så upptäcker man att de här siffrorna inte är ett resultat av matematiska beräkningar eller en statistisk analys. De har ”uppfunnits” inom ramarna för IPCCs rapport för att uttrycka en ”expert opinion” ur IPCCs kontributorers synvinkel.

Denna expertuppfattning är baserar, nästan helt och hållet, på resultat från sofistikerade datormodeller som har konstruerats för att förutse framtida klimat. Som många observatörer har konstaterat, inkluderande Dr. Freeman Dyson från Princeton Institute for Advanced Studies så är en modell ingen kristallkula. Det kan hända att vi uppfattar modellen som sofistikerad men vi kan lika lite förutse framtiden utgående från datormodellen som vi kan göre det med en kristallkula, genom att kasta benbitar eller rikta böner till gudarna.

Det kanske enklaste sättet på vilket man kan visa felet i den ”extrema sannolikheten” är att titta på historiska data. Då vi ser på historien har vi en viss säkerhet jämfört med förutsägelser av framtiden. Då det moderna livet utvecklades för 500 miljoner år sedan var koldioxidhalten i atmosfären tio gånger högre än idag och livet mådde mycket bra.

För 450 miljoner år sedan gick vi in i en istid då koldioxidhalten var 10 ggr högre än idag. Det finns en viss korrelation, men lite bevis, för ett direkt kausalt samband mellan CO2 och den globala temperaturen. Det faktum att vi både hade höga temperaturer och en istid under en tid med hög koldioxidhalt i atmosfären talar mot att det skulle vara säkert att mänskliga koldioxidutsläpp skulle vara orsak till stigande temperaturer.

Vi är fortfarande inlåsta i något man kunde säga är den Pleistocena istiden med en global medeltemperatur på 14,5 grader C. Man bör jämföra detta med en medeltemperatur på ca. 12 grader C under den djupaste istiden och 22 grader C under långa tider innan den senaste istiden. Under växthustiderna fanns det inte is vid polerna och allt land var tropiskt eller subtropiskt. Så nyligen som för 5 miljoner år sedan var de kanadensiska arktiska öarna helt skogbeklädda. Vi lever idag i en ovanligt kall period i Jordens historia och det finns ingen anledning att inte anta att ett varmare klimat skulle vara bra för mänskligheten och för de flesta djur. Det finns många orsaker till att anta att en stark nedkylning av klimatet skulle vara katastrofal för den mänskliga civilisationen.

Om vi studerar tiden närmare vår egen tid så kan det vara nyttigt att studera medeltemperaturen på jorden under de senaste 130 åren. IPCC konstaterar att mänskligheten är den dominerande orsaken till uppvärmningen efter ca. 1950. Från 1910 till 1940 steg temperaturen med 0,5 grader C under en trettioårsperiod. Sedan avstannade temperaturökningen under ungefär 30 år för att följas av en stegring på 0,57 grader C från 1970 till år 2000. Efter detta har temperaturen inte stigit, det kan t.o.m. hända att temperaturen har sjunkit en aning. Ovanstående är ett gott argument som talar mot klimatmodellerna eftersom koldioxidhalten i atmosfären har fortsatt att öka.

Temperaturstegringen från 1910 till 1940 var i det närmaste identisk med temperaturstegringen mellan 1970 och år 2000. Trots detta ger IPCC inte mänsklig inverkan skulden för stegringen mellan 1910 och 1940. De är mycket tydliga med att konstatera att endast ökningen efter 1950 beror på mänsklig inverkan. Varför tror IPCC att temperaturökningen efter 1970 beror på människan då en i det närmaste identisk temperaturstegring i början av 1900-talet beror på naturliga orsaker.

Det är viktigt att inse, då vi konfronteras med skrämmande förutsägelser gällande en två graders stegring i den globala medeltemperaturen, att människan är en tropisk art. Vi utvecklades nära ekvatorn där temperaturer under noll var okända. Den enda orsaken till att vi kan överleva ett kallt klimat är elden, kläder och hus. Man kan säga att frost och is är livets fiender förutom några få arter som under Pleistocen tid har anpassat sig till låga temperaturer. Det är ”extremt sannolikt” att en högre temperatur än vad vi har idag skulle vara mycket bättre än lägre temperatur.

Jag inser att mina kommentarer går emot stora delar av den spekulation om klimatet vi kan se idag. Jag är dock säker på att historien kommer att ge mig rätt både gällande det dumma i att förlita oss på klimatmodeller och att ett högre temperatur skulle vara bra för de flesta arter.

Om vi vill bevara den naturliga biodiversiteten, djurliv, och mänskligt välbefinnande så borde vi samtidigt planera både för uppvärmning och avkylning men så att vi inser att en nedkylning skulle vara det skadligare alternativet. Vi vet inte om det nuvarandet stoppet i uppvärmningen kommer att fortsätta eller om temkeraturen i framtiden kommer att stiga eller sjunka.

Vi vet att klimatet med extremt stor sannolikhet alltid förändras, och ibland stoppar upp, och att vi inte är kapabla att utgående från vår begränsade kunskap säga i vilken riktninge utvevklingen går.

Översvämningarna i England

16/02/2014

Översvämningarna i England verkar inte vara en följd av global uppvärmning utan de är en direkt följd av vansinniga EU-direktiv kombinerade med lokala gröna monsterbyrokrater (Young) som medvetet återskapar våtmarker för fåglar och vilddjur … ett litet problem är dock att våtmarkerna man vill återskapa idag är bebodda av vanliga människor.

Ett EU-direktiv från år 2007 krävde att man för att hantera översvämningsrisker skulle införa områden till vilket vatten i händelse av översvämning kunde ledas (flood plains). Det här var vad Young hade väntat på. Hon hade hållit föreläsningar om att en av hennes myndighets topprioriteter skulle vara att skapa levnadsutrymme för vilda djur genom att låta våtmarker återgå till vildmark. Hon förklarade i en intervju år 2008 att det är mycket dyrt att skapa nya naturreservat. Det absolut billigaste sättet skulle vara att helt enkelt låta naturen sköta saken genom att stoppa dräneringen av våtmarkersåsom Somerset Levels. Receptet hon gav i sina föreläsningar var: Vilda djur … tillsätt vatten!

En förfrågan till miljöministeriet (Christopher Booker): Miljöministeriets svar på varför Themsen inte hade muddrats var att EU-direktiv hade gjort detta oekonomiskt.

Du hittar mera information på JoeNova.

Bilden är från The Spectators artikel nedan.

Tidningen The Sectator visar också att översvämningarna i hög grad är en följd av myndigheternas agerande.

En öppen fråga till våra egna myndigheter och politiker inför EU-valet: Vilka har ett större värde, levande människor eller vilda djur?

… Vi kan i vårt eget land se motsvarande tendenser. Hur kan vi göra os av med gröna byrokratmonster?

Kära MEP och chefen för Landsbygdsverket

09/02/2014

Nedanstående brev är baserat på http://www.dearcustomerrelations.com/best-ever-mischief-letters/defra-the-not-rearing-pigs-business/  via bloggen JoeNova. Eftersom brevet visar på en god businessidé så har idén utvecklats en aning så att mera diversifierad utveckling av vår landsbygd blir möjlig. Eftersom det ekologiska fotspåret bör vara mycket litet så vore kanske nedanstående ”Clean Tech” värd att satsa på i vårt kalla nordliga land …

Kära MEP och chefen för Landsbygdsverket,

En vän till mig, som för närvarande sysslar med jordbruk, fick nyligen en utbetalning på 3000 Euro från Landsbygdsverket för att inte föda upp grisar. Jag skulle också vilja inleda ”inte föda upp grisar” business.

Vilken typ av bondgård lämpar sig enligt er uppfattning bäst för att inte föda upp grisar på och vilken är den bästa rasen grisar att inte föda upp? Jag vill försäkra mig om att jag i detta ärende följer alla myndighetsdirektiv i enlighet med vad EU föreskriver i CAP (Common Agricultural Policy).

Jag skulle föredra att inte föda upp svin för baconproduktion men om detta inte är den typ ni inte vill föda upp så kan jag mycket väl tänka mig att inte föda upp svin för produktion av skinka. Finns det fördelar av att i vårt klimat inte föda upp någon ovanligare ras såsom vildsvin eller är situationen redan den att alltför många redan inte föder upp dem?

Min uppfattning är, att den besvärligaste faktorn i programmet kommer att vara att föra noggrann bok över hur många svin jag inte har fött upp. Ordnas det från myndigheternas sida kurser i denna typ av bokföring?

Min vän är mycket nöjd med den här typen av business. Han har fött upp svin under fyrtio års tid och den bästa årsvinsten han kom upp till var motsvarande 1700 Euro år 1968. Alltså fram till i år då han fick betalt för att inte föda upp svin.

Om jag får 3000 Euro för att inte föda upp 50 svin så får jag då 6000 Euro för att inte föda upp 100?

Jag har planerat att inleda verksamheten i liten skala till att börja med genom att begränsa mig till att inte föda upp ungefär 4000 svin vilket betyder ungefär 240 000 Euro för det första året. Då jag får mera erfarenhet av att inte föda upp svin så tänkte jag höja mina målsättningar till 40 000 svin under det andra året för vilket jag förväntar mig ungefär 2.4 miljoner från Landsbygdsverket. Jag kom plötsligt att tänka på att, kan jag månne få ut säljbara utsläppsrätter för alla dessa svin som inte släpper ut skadlig och nedsmutsande metangas?

En annan fråga: Svinen jag planerar att inte föda upp kommer att minska behovet av spannmål med ungefär 2000 ton. Jag har förstått att ni också betalar bönder för att inte odla grödor. Kan jag få ersättning för att inte odla spannmål för de svin jag inte föder upp.

Jag har också planer på att ge mig in i businessen ”icke mjölkande kor”. Kan ni skicka information om detta också. Kan ni också skicka mig information om ersättning för att hålla mina fält i träda. Kan fält i träda hanteras virtuellt över nätet, jag har flera tusen virtuella hektar som kan sättas i träda.

En gård planerad för 40 000 svin som inte föds upp, ickeproduktion av stora mängder foderspannmål och mjölk som inte produceras kräver naturligtvis en ekologisk energikälla. Jag har planerat att anlägga en stor vindkraftpark på de virtuella fält jag för tillfället har i träda. Jag har hört att det regelbundet inom EU uppstår situationer då vindkraften producerar så mycket elektricitet att elpriset blir negativt. Jag kunde tänka mig att erbjuda en stor vindkraftpark som kunde reglera eltillgången då det finns ett överutbud på el genom att koppla in min vindkraftpark som inte producerar el under de perioder då elpriset från vindkraften är negativt. Under dessa perioder skulle jag nöja mig med en ersättning för utebliven maximiproduktion på 400 MW.

Jag har option på en vindkraftspark som är perfekt för den planerade produktionen.

Då jag ser på ovanstående planer inser jag att jag blir helt arbetslös. Kan ni ge mig information om de bäst betalda arbetslöshetsalternativen?

Jag kommer naturligtvis att rösta på ert parti i nästa val.

Med vänlig hälsning

XXXX

EU och biobränslen en skandal

18/12/2013

Den här artiken är baserad på en artikel av Bjorn Lomborg i tidningen The Telegraph.

På EU kommisionens hemsidor läser vi:
Under the Directive 2003/30/EC on the promotion of the use of biofuels or other renewable fuels for transport, EU established the goal of reaching a 5.75% share of renewable energy in the transport sector by 2010.

Under the Directive 2009/28/EC on the promotion of the use of energy from renewable sources this share rises to a minimum 10% in every Member State in 2020. Regarding the expand of biofuels use in the EU, the Directive aims to ensure the use of sustainable biofuels only, which generate a clear and net GHG saving without negative impact on biodiversity and land use.

I princip låter ju ovanstående vettigt, vi byter ut en del av bränslet mot förnyelsebara bränslen och slutresultatet blir mindre CO2 utsläpp och alla är nöjda … eller:

Bjorn Lomborg skriver:
Förra veckan missade EU en möjlighet att göra slut på det mest slösaktiga av alla gröna program i vår tid — ett program som kostar miljarder pund årligen och som tvingar åtminstone 30 miljoner människor att gå hungriga varje år. Genom att man inte kunde enas om ett tak på användningen av biobränslen så har ministerrådet gett stöd för en teknologi som är illa för både skattebetalare och miljön. Lagstiftningen kommer nu att fördröjas till 2015.

Historien om införandet av biobränslen är ett gott exempel på hur man har låtit goda intentioner leda till ett katastrofalt slutresultat. Det är intressant att se hur starka och pseudogröna intressen fortsätter att stöda en vansinnig politik. Man får dock hoppas att information om vad användningen av biobränslen leder till, på längre sikt, kan leda till en bättre politik.

De gröna lanserade ursprungligen biobränslena som ett vapen mot global uppvärmning och man påstod att de skulle leda till mycket mindre CO2 utsläpp än fossila alternativ. Då växter tar upp CO2 då de växer så kommer förbränning av växten att senare leda till i princip ingen total emission av koldioxid överhuvudtaget.

Drömmen har blivit en mardröm då t.o.m. miljömänniskor vänder sig emot den. T.o.m. Al Gore säger att biobränslen är ett misstag.

Då man undersöker hur produktionen av biobränslen påverkar matproduktionen märker man att de arealer som används för produktion av biobränslen helt enkelt ersätts av att ny adlingsmark bryts på annat håll och resultatet blir ökade CO2 utsläpp. Innan biobränslen kan användas måste det biologiska materialt behandlas industriellt så att man får fram användbara biobränslen, pellets, dieseloja. Då man producerar biobränslena så släpper processerna ut betydande mängder CO2 vilket kraftigt minskar fördelarna med biobränslena.

I EU har man ersatt 5% av bränslet i transportsystemet med biobränslen. Om biobränslen faktiskt skulle vara utsläppsfria så skulle CO2 utsläppen minska med 5% vilket motsvarar 59 miljoner ton CO2 per år fram till 2020.

En ny studie av International Institute for Sustainable Development visar att avskogning, gödsel och fossila bränslen som används vid produktionen av biobränslen ger upphov till emission av 54 miljoner ton CO2. Hela 92% av de sparade CO2 utsläppen släpps helt enkelt ut på annat håll i stället. Då man ser på endast biodisel så blir nettoeffekten sannolikt negativ d.v.s. användningen av biobränslen ökar de totala utsläppen.

De totala inbesparingarna i EU är minimala 5 Mt eller 1/10% av Europas CO2 utsläpp. T.o.m. utslaget på ett helt århundrade är inbesparingarna helt minimala.

Kostnaden för skattebetalarna är ungefär 6000 miljoner pund/år och varja ton man har undvikit att släppa ut kostar ungefär 1200 pund. Det Europeiska ”cap and trade” systemet uppskattas kosta ca. 4 pund/ton vilket betyder att biobränslena kostar ungefär 300 ggr mer.

Situationen blir inte bättre av att de bästa ekonomiska uppskattningarna tyder på att ett ton inbesparade CO2 utsläpp ger minskade miljöskador värda ungefär 4 pund. Det här betyder att för varje Euro/pund som satsas på biobränslen så kommer vi att undvika klimatskador för ungefär 1/4 cent. Det här är ett extremt ineffektivt sätt att hjälpa världen.

Man tycker att ovanstående borde få politikerna att reagera, men det är antagligen alltför mycket begärt. Situationen blir värre. Ursprungligen ville man i EU att man skulle nå upp till 10% användning av biobränslen använda i trafiken år 2020 d.v.s. man planerade en fördubbling av dagens användning. Nu när man börjar inse vilket vansinne biobränslena är så planerar man att sänka målet till 7%.

Det Europeiska ministerrådets oförmåga att ta ett beslut leder nu till att vi är tillbaka vid målet 10% vilket skulle fördubbla kostnaden för Europeiska skattebetalare. Om man skulle få tio procent av bränslet från växter skulle detta minska utsläppen med minimala 9 Mt och höja priset på varje inbesparat ton CO2 till 1260 pund. Effekten på temperaturen vid århundradets slut blir 0,00025 C. Temperatursänkningen är så liten att den är helt omätbar.

De ofantliga kostnaderna för biobränslen i förhållande till extremt liten nytta är ändå endast en del av det som är el med biobränslen. Produktion av biobränslen i Europa tar upp en uta av samma storleksordning som Belgien och en motsvarande yta tas upp utanför Europa för import till Europa. Utanför Europa skövlas regnskogar då man anlägger plantager för palmolja som exporteras till Europa.

Bjorn Lomber fortsätter:
Man utnyttjar snabbväxande träd såsom Poppel, Sälj och Eucalyptus för produktion av biobränslen. Olyckligtvis så ger de här träden ifrån sig ämnet isopren som förorenar luften och påverkar människornas hälsa. En studie av Universitetet i Lancaster (Lancaster University) visar att om man ökar den odlade arealen så att man når upp till EUs mål 10% så kommer luftföroreningarna att öka, man får ungefär 1400 extra dödsfall och årskostnaden är 5,2 miljarder pund per år.

Viktigast, ur en moralisk synvinkel, är att användning av odlingsmark för att producera bränsle är en styggelse i en värld där nästan en miljard människor fortfarande går hungriga. Man har uppskattat att den areal europeiska biobränslen kräver skulle kunna föda 100 miljoner människor … och det Amerikanska biobränsleprogrammet använder ännu mera mark.

Priset på mat har stigit rätt kraftigt under de senaste åren. Biobränslena är inte den enda orsaken till prisstegringarna men de spelar en betydande roll. Det är svårt för fattiga att köpa mat när välmenande västerlänningar driver uppp matpriset med hjälp av kraftigt subventionerade biobränslen. Man har uppskattat att omkring 30 miljoner människor svälter som en direkt följd av användningen av biobränslen. Om vi inte får kontroll över biobränslemonstret så kan ytterligare 45 – 135 miljoner människor svälta år 2020.

Om biobränslen åstadkommer onödiga dödsfall och svält och lidande för tiotals miljoner människor. Varför använder man då biobränslen? Svaret är den Gröna Rörelsen. Tiotals miljarder i form av subsidier och skatterabatter köper/samlar många intressenter som hoppas utnyttja systemet för egen vinning. Al Gore konstaterade: ”När ett sådant program har startats så är det svårt att kontrollera de lobbyistgrupper som håller det igång.” Han medger att han tryckte på för att öka biobränsleprogrammen för att de hjälpte bönder i hans hemstat Tenessee och dessutom var populära i Iowa som är en viktig stat vad gäller presidentval i USA.

Kostnaderna för klimatpolitiken är ofantliga. Man har uppskattat att klimatpolitiken kostar ungefär 1000 miljoner euro per dag. Vindkraften kostar ungefär tio gånger mer än den uppskattade nyttan i form av minskade utsläpp. Solpaneler kostar ungefär hundra gånger mer än den beräknade nyttan. Å andra sidan är det självklart att det finns många grupper som har ett intresse av att penningkranarna pumpar in 136 000 miljoner dollar årligen i dessa teknologier.

Opposition till spridningen av biobränslen pekar på möjligheterna för en mera rationell klimatpolitik. Om vi kan stoppa ökningen av användningen av biobränslen kan vi spara liv, spara pengar, och finna bättre metoder för att hjälpa människor i nöd. Det saken gäller är att investera i mera produktiva odlingsmetoder som kan föda fler människor till en lägre kostnad medan mark samtidigt frigörs för vilda djur.

Nu är det tid att säga nej till den omoraliska biobränslegalenskapen. Det räcker inte med att begränsa ökningen av biobränslena, vi måste eliminera dem helt.

Bjørn Lomborg är chef för Copenhagen Consensus Centre. Han har nyss get ut en ny bok ”How Much Have Global Problems Cost the World? A Scorecard from 1900 to 2050’.

Utsikt från mitt fönster, allt är inte illa här i världen!

09/12/2013

Vintern är här igen, det går inte att förneka. Vinterns senaste köldrekord i Finland på -38 grader Celsius slogs idag på morgonen då demperaturen i Sodankylä sjönk till -39 grader klockan sex på morgonen. Här nere i söder är det varmare, termometern visade -5 på morgonen.

Då det blir kallt blir det också livligt utanför huset. Jag stod igår tillsammans med min hustru och tittade ut genom köksfönstret på ett moln av småfåglar  som flög skytteltrafik till fågelbordet. En lång stund satt en hackspätt och lät sig väl smaka. Hur det kan se ut dokumenterade jag senaste vinter med hjälp av fjärrstyrd kamera placerad några meter från fågelbrädet. Jag visar några bilder från den bildserien nedan.

IMGP5566

En översiktsbild över trädgården där fåglar och rådjur matas. Bilden är tagen på förmiddagen idag (9.12.2013). Fågelmataren hänger på samma plats som senaste år. Klicka på bilden så ser de den i bättre upplösning.

IMGP3972

Nästan trafikstockning vid fågelmataren.

Last_turn_going down_for landing

Landningsvarvmålet till höger närmar sig.

Last_waiting_round_turning

Landningsvarv.

Oops_approch_slightly_low

Oj jag kom in lite lågt…

Not_a_perfect_landing_I_did_it

Är man skicklig så fixar det sig ändå!

Rådjursbilderna längre ner är tagna genom vårt farstufönster idag den 9.12.2013. Lägg märket till den fantastiska skyddsfärgen rådjuren har!

IMGP5567

Det går ibland att dela på matskålen. Då stora bocken är på plats körs de övriga bort tills han har ätit sig mätt. Vi lurar bocken genom att sätta ut flera matskålar, då hinner inte bocken övervaka alla vilket betyder att alla kan äta.

IMGP5569

Ett ungt rådjur anländer genom skogen och kontrolleras innan det släpps fram till matplatsen.

IMGP5570

Lilla bocken bruse. Det här är antagligen sista vintern han får vara med flocken. Snart blir han bortkörd av den stora bocken.

IMGP5572

Samling vid matplatsen men det gäller att vara på sin vakt och kontrollera vad den där människan i fönstret håller på med.

IMGP5575

Lägg märke till den perfekta skyddsfärgen!

Om bilderna:

Dagens bilder är tagna genom vårt farstufönster vilket i viss mån sänker kvaliteten. Kameran är en systemkamera Pentax K10 med ett Takumar-F Zoomobjektiv 70 – 210 mm. De flesta bilderna har tagits med ungefär 200 mm brännvidd.

Den stora gröna dödsmaskinen, VAB

08/12/2013
Jag hittade en intressant artikel som berör samma fråga som jag har behandlat i Vilket värde har den fattige för Greenpeace. Artiken nedan behandlar samma grundläggande fråga men ur en något annan synvinkel. Du hittar orginalet på bloggen Pointman’s. Orginalet är på Engelska. Översättning av Lars Silén.

Den stora gröna dödsmaskinen: Vad är VAB?

Det här är den första i en serie artiklar som behandlar det lidande den politik som drivs av det jag kallar den gröna dödsmaskinen åstadkommer. Jag har aldrig sett kampen mot den perversion den gröna rörelsen har blivit som någon form av intellektuell brottningsmatch i blogosfären. Det är fråga om ett verkligt krig mot en elakartad antimänsklig rörelse som rent konkret dödar människor nu, i detta ögonblick, den här morgonen, den här kvällen och natten. Det är verkliga människor som dör en verklig död i utvecklingsländerna på grund av den gröna rörelsen, glöm aldrig det. Varje gång du står upp och kämpar mot eco-fascism så försvarar du försvarslösa människors liv.

VAB står för Vitamin A Brist. Det här är inget större problem i den utvecklade världen men det är ett stort problem i utvecklingsländerna. Brist på vitamin A åstadkommer flera direkta och indirekta medicinska problem men det allvarligaste är hur synen påverkas. VAB åstadkommer blindhet och i huvudsak i små barn. Varje år blir uppskattningsvis en halv miljon barn i utvecklingsländerna blinda till följd av brist på vitamin A.

Blindheten är irreversibel (vilket betyder att synen inte återkommer även om barnen senare får A vitamin) och hälften av de här barnen dör inom ett år efter att ha blivit blinda.

Problemet är i högre grad felaktig kost än undernäring. Det finns helt enkelt inte tillräckligt vitamin A i den mat som man odlar i stora delar av Asien och Afrika. Lösningen var att försöka använda genteknologi för att modifiera en gröda som är allmänt tillgänglig i utvecklingsländerna så att den skulle producera det behövliga A-vitaminet. Grödan man valde var ris och Ingo Potrykus och Peter Beyer inledda arbetet år 1992. Arbetet var inte bara häpnadsväckande vad gäller arbetsmängden utan dessutom tekniskt brilliant. Jag kan inte komma på någon som skulle vara mer värt ett Nobelpris än de här forskarna men de har inte fått det och kommer sannolikt aldrig att få det.

De lyckades! År 2000 hade de skapat en ny variant av ris genom att klippa in en gen från Påsklilja av alla källor. Det här gav det nya riset dess distinkta gyllene färg och är orsaken till dess namn ”Gyllene ris”. Gyllene ris innehåller något ingen annan rissort har; beta caroten (finns i t.ex morot) som är en vitaminprekursor d.v.s. kroppen kan använda beta caroten till att själv framställa vitamin A. Vidareutveckling av det Gyllene riset har ökat halten beta caroten med en faktor tjugo. En liten skål av det här riset varje dag ger allt det vitamin A en människa behöver.

Det här riset har testats mer än någon annan bioteknisk produkt utan att man har kunnat hitta några som helst negativa effekter på människor eller på miljön … ingenting och reset ger det behövliga vitamin A tillskottet.

Riset har varit färdigt för produktion och distribution i många år och det kommer sannolikt att ännu få vänta många år. Varför i den vanliga människans namn är det inte tillgängligt nu?

Orsaken är den gröna miljörörelsen. Den gröna rörelsen har systematiskt förhindrat utvecklingen av gyllene ris och förhindrat att riset tas i produktion. Metoderna har varit juridiska eller administrativa eller direkt illegala. Det stora problemet med den gröna rörelsen är att de har nolltolerans mot alla typer av bioteknologi även om man kunde rädda liv idag. Fanatiker kan inte ändra sitt tänkande.

Samtidigt, de har inga alternativa lösningar att erbjuda så ”business as usual” är vad som erbjuds. Den gröna rörelsens huliganer förstör testfält (samtidigt som man bjuder in media) och man bromsar gyllene ris via byrokratiska och legala metoder. Eftersom den gröna rörelsen har stort inflytande över hur utvecklingshjälp skall användas, används det här fränt för att muta länder, som visar tecken på att ta ibruk den nya grödan, att låta bli.

Om i något land i Europa eller någon stat i USA eller någonstans i den utvecklade världen, en halv miljon barn skulle bli blinda varje år till följd av vitaminbrist som enkelt kan åtgärdas, skulle problemet ha lösts för länge sedan och förbaskat snabbt. Problemet är att offren finns i utvecklingsländerna vilka är relativt osynliga och fritt kan sparkas om kring, som en fotboll, hur man vill. Alltför många människor tror att de vet vad som är bäst för dem vilket betyder att en modelivsstil i den utvecklade delen av världen dödar och gör barn blina i utvecklingsländerna.

Man har inte sett stora mängder människor med brist på vitamin A sedan Stalins gulagarkipelag och Hitlers koncentrationsläger. Många av offren (Stalins/Hitlers) led av nattblindhet som är första steget mot total blinhet. Jag har valt att skriva om en specifik aspekt på vad brist på vitamin A leder till runt om i världen men problemet är större. WHO uppskattar att brist på vitamin A påverkar en tredjedel av alla barn under fem år globalt och dödar 670 000 barn årligen. Mera information om brist på vitamin A hittar du genom att googla … det är otrevlig läsning.

Jag valde att inleda den här serien av artiklar om den gröna dödsmaskinen eftersom antalet offer är mycket mindre är i den gröna rörelsens andra brott mot mänskligheten. Man bör dock komma ihåg att offren i huvudsak är små barn. Då antalet offer uppgår till miljoner är de helt enkelt för många att direkt känna empati för. Joseph Goebbels sade flera gånger att sex personers död har en större inverkan än sex miljoners död. Kommande artiklar kommer beklagligtvis att behandla mord på miljoner.

Patrick More, en av grundarna till Greenpeace, som senare gick ur organisationen i protest mot den riktning den hade tagit, kallade de människor som förhindrar introduktionen av gyllene ris ”mördare”. Jag instämmer men jag vill ytterligare precisera, de är barnamördare. Om det finns ett helvete hoppas jag att de skall brinna i det!

Översättarens anmärkning:
Det gyllene riset var färdigutvecklat ca. år 2000. Om man antar att ytterligare fem år skulle ha behövts för att sprida utsäde och ta i bruk riset så kan vi anta att man hittills har obstruerat 8 år. Detta skulle då enligt WHO:s uppskattning betyda att 5,3 miljoner barn hittills har dött i onödan.

Varför ser man inte den här informationen på Hbls sidor?

©Pointman


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise has been watching the climate world since 2009. What she sees isn't pretty.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: